ryggradslös

Är jag då inte.
Och är man det kan man säkert hitta en ryggrad att låna.

Ni vet när man nått sin gräns?
Sin limit liksom-Jag blir alltid så förvånad över hur låg den gränsen kan vara, eller snarare sagt hur långt man kan gå.
Tills man finner sig själv där. Vid det man trodde sig var ens "gräns" och man långsamt(som David Hasselhoff joggningen i baywatch) ser sig själv gå över den och helt plötsligt...Gränsen var framskjuten ytterliggare något.

Jag tror iallafall att jag nått min. Men det är idag, idag är onsdag, vad jag tycker på fredag eller lördag, eller varför inte söndag är en helt annan femma.

En lärdom? Att dejta är kul!